Verklighetens
Blade Runner
Tom Blachfords futuristiska vision av Tokyo är ett mästerverk.
Fotografen Tom Blachford satte på soundtracket till Blade Runner och tog sig förbli mängder av avspärrningar för att fånga Tokyonattens sanna jag. Neonljusen, de punktliga tågen och den häpnadsväckande arkitekturen – bildserien Nihon Noir visar ett parallellt universum och väcker existensiella frågor.
Om jag hade en frisörsalong skulle den heta BLADE RUNNER. Och jag drömmer fortfarande om att skriva 2020-talets motsvarighet till Alan E. Nourses legendariska sci fi-roman som blev världskänd i och med Ridley Scotts filmatisering 1982. Så det är väl kanske inte så oväntat att jag höll på att kissa på mig när fotografen Tom Blachford lanserade sitt projekt ”Nihon Noir” här om året.
Det är ett mästerverk som jag återvänder till varje månad. Blachford har fångat natten i Tokyo i en bildserie som etsar sig fast på näthinnan och väcker två existensiella frågor som vi alltid ställt oss: Vart är vi på väg? Och när är allt över?
Eller, i hans egna ord:
”Nihon Noir arose from my fascination with Tokyo and my desire to translate the feeling that struck me on my first visit, that somehow you have been transported to a parallel future where everything is more alien than familiar. Pronounced Nee-Honn, the word simply means “Japan” as a nation and together with Noir creates a play on the Neon Noir genre of film that inspired the aesthetic of the series, particularly the seminal classic Blade Runner and the later work of Nicholas Winding-Refn (Drive, Only God Forgives).”
Tom Blachford
Läs Wireds reportage och kolla in Blachfords egen sajt för fler magiska bilder.
I klippet nedan berättar Blachford om sin fascination för natten i en reklamfilm för den japanska ölen Asahi.
